Att ta sig ut. Att glömma bort och visas på nytt.

Efter isolering i en bur, ett hem, en vrå
två koppar, mjölk och rester av mig
bland smulor på golvet, kan det vara så svårt att se
det finns en del av vad vi gjort i allt
du fick mig att vilja, jag fick mig själv att ångra
just den gången, det var inte okej tänkte jag
inte okej, men varför viskade jag
nu går det inte mer, nu kan jag inte mer, nu finns det inte mer
i min värld där det en gång var fint
i min värld där jag vill att det ska vara fint
i min värld där han aldrig var men du är
jag hade aldrig överlevt förr om åren, det var jag noga med
ingenting hände förr om åren
men det hände
jag överlever nu, det är jag noga med
jag ville kanske ha en klyscha, eller mer som vanligt
det har nog aldrig varit annat än äckligt
för man kan fixa mycket med hjälp av tanken, såhär efteråt
i min bur, mitt hem, min vrå
är jag mindre