Idag är sista dagen på 2009. Det känns ganska sorgligt på ett sätt, men jag kan inte riktigt förklara varför. Det enda jag kan sätta fingret på är att de åren som passerat sedan millenieskiftet varit enormt förändrande och samtidigt vet man att de kommande året, åren, kommer bjuda på kanske lika mycket. Så kanske skulle man kunna kalla det för nostalgi.

Idag är dagen då man skall se tillbaka och dagen man skall blicka framåt.

Tack, 2009.