receptet på något gott
Han kliver ut från lägenheten och möts av solen stickandes i sina ögon, han plockar fram sina glasögon och låter ljuset reflekteras i glaset. Han går försiktigt längs vägen. Det skall vara stillsamt tänker han. Lugnt och harmoniskt likt en godnatt saga. Med siktet på parkbänken vid vattnet fortsätter han och passerar den ena vandraren efter den andra. Någon är ute och springer, någon annan utforskar med karta i hand. Alla med sitt egna mål. Hans. Parkbänken. Där hade han planerat att sitta den stund solstrålarna hade kvar att bjuda på värme och ljus. Tills mörkret och kylan kom att bli mycket. Läsa sin bok. Stilla.
“You talkin’ to me?” löd den första raderna i hans bok.
“Well, are you?”



